Framgång = kontinuitet
Att skaffa sig en ny vana sägs ta tre veckor. Om man verkligen bestämt sig för att ändra något i sitt liv och är nitisk med det så tar det ändå tre veckor innan det blivit en vana som man inte tänker på att man gör. Att borsta tänderna morgon och kväll är ju inget vi funderar över - "hm ska jag borsta tändera i kväll också, jag gjorde ju det i morse!" Att få in löpningen som en vana i livet kanske tar lite längre tid än tre veckor. Den kan ju tyckas beroende av andra saker också som hälsa, väder, vardagslogistik och stress. Tänderna borstar vi ju oavsett om vi är förkylda eller inte, springer kanske vi inte gör - eller bör göra - om vi är sjuka.
Men - det går få träningen att kännas lika självklar som att borsta tänderna. Skriv in den i kalendern så att du verkligen avsatt tid för träningen. Om det står i kalendern är det svårt att boka något annat samma tid och då är chansen större att den blir av. Ha inte för höga ambitioner. Det måste inte ta tre timmar. Det är ju bättre att få till 30 minuter träning än ingen alls. Och på 30 minuter (lunchrast) hinner du ju med ett riktigt bra kvalitetspass, se tidigare inlägg om intervaller. Tappa inte vanan. När träningen väl börjat bli självklar så kanske du blir sjuk. Låt bli att träna då men gå gärna en promenad den tiden du skulle tränat. På såt sätt håller du vanan och förankrar den i din vardag.
Jag tror att framgång stavas k-o-n-t-i-n-u-i-t-e-t. Om man springer ett pass på fem mil varje vecka får man säkert ut något av det men bättre att dela upp de fem milen på flera pass och göra dem till en vana i vardagen. Då är chansen större att man fortsätter träna länge.
Ps. Ibland när vädret är riktigt vidrigt kan det ju kännas lockande att strunta i träningen utomhus. Jag hörde när jag började med triathlon att om man låter vädret stoppa en är man inte av det rätta virket och kan lägga ner med en gång, då kommer man inte klara tävlingen ändå;) Vädret verkar oftast vidrigast innan man sticker ut, hoppa i lerpölarna och njut av vindens vinande. Belöningen kommer sen med varm dusch och en skön soffa ;)
//Bakom tangenterna - Sussi Lorinder